Vad är P-aminobensoesyra (PABA)?

P-aminobensoesyra, ofta förkortat PABA, är en organisk förening som räknas till B-vitamingruppen, trots att den egentligen inte är ett essentiellt vitamin. Tidigare betraktades den som en beståndsdel i ”vitamin B-komplexet” (ibland kallad ”vitamin B10”), men i dag vet man att människokroppen inte nödvändigtvis behöver PABA, eftersom den kan bilda ämnet via andra metabola vägar.

PABA förekommer naturligt i många livsmedel och syntetiseras även av tarmbakterier. Det spelar en viktig roll i folsyrametabolismen, för hudens hälsa och som antioxidant. Dessutom är PABA känt som ett UV-absorberande ämne och användes länge i solskyddsmedel innan modernare alternativ introducerades.

Hur verkar P-aminobensoesyra i kroppen?

1. Bidrag till folsyrabildning och celldelning:

PABA är en naturlig beståndsdel i folsyramolekylen (vitamin B9) och spelar därför en indirekt roll i DNA-syntesen och celldelningen.

I människokroppen deltar PABA inte direkt i folsyrasyntesen, eftersom människan måste få i sig folsyra via kosten - till skillnad från bakterier, som använder PABA för att själva bilda folsyra. Ett tillräckligt intag av PABA kan ändå hjälpa tarmfloran att bilda folsyra, vilket i sin tur främjar cellmetabolismen, blodbildningen och energiproduktionen.

2. Stöd för pigmenteringen av hud och hår:

PABA förknippas ofta med frisk hud och naturlig hårfärg. Det stöder produktionen av melanin, pigmentet som ger huden och håret dess färg.

Vissa äldre studier antydde att PABA skulle kunna bidra till att bromsa eller delvis motverka för tidigt grånande hår, särskilt när det intas tillsammans med folsyra, biotin och pantotensyra. Även om den här effekten inte är helt vetenskapligt bevisad är PABA fortfarande en populär ingrediens i kosttillskott för hår och hud.

3. Antioxidativ effekt:

PABA fungerar som en radikalfångare och skyddar cellerna mot oxidativ stress, som uppstår till följd av UV-strålning, miljögifter eller metaboliska processer.

Tack vare sina antioxidativa egenskaper bidrar PABA till att bevara cellernas integritet och till att bromsa åldrandeprocesser.

4. UV-skydd och hudvård:

PABA absorberar UVB-strålning och användes därför i årtionden som solskyddsmedel i kosmetika. Det ger ett effektivt skydd mot solrelaterade hudskador, men har till stor del ersatts i moderna formuleringar på grund av risken för hudirritation och allergiska reaktioner. I dag finns PABA framför allt i after sun-produkter, hudvårdsprodukter och antioxidantformler.

5. Stöd för tarmfloran:

PABA används av friska tarmbakterier (t.ex. E. coli) för att syntetisera folsyra. Därmed bidrar det indirekt till att upprätthålla en stabil tarmflora och till näringsproduktionen i matsmältningssystemet.

Fördelar med P-aminobensoesyra

• Stödjer folsyrametabolismen och cellförnyelsen
• Främjar frisk hud och naturlig hårfärg
• Har en antioxidativ effekt och skyddar cellerna mot fria radikaler
• Bidrar till att skydda mot UV-relaterade hudskador
• Stödjer tarmfloran och matsmältningen
• Kan främja återhämtning och vävnadshälsa
• Stödjer energiproduktion och ämnesomsättning

Rekommenderat dagligt intag

Det finns ingen officiell rekommenderad dagsdos för PABA, eftersom det inte räknas som ett essentiellt vitamin.

I kosttillskott används vanligtvis 30–100 mg dagligen, ibland upp till 500 mg per dag vid terapeutisk användning.

Eftersom PABA syntetiseras av tarmbakterier är brist ovanligt och förekommer oftast endast vid antibiotikarelaterad förstörelse av tarmfloran.

Naturliga källor till PABA

• Lever (nöt, kyckling)
• Fullkornsprodukter
• Ägg
• Mjölk
• Spenat, broccoli
• Svamp
• Ris, vetegroddar
• Jästprodukter
• Öljäst

Bristbesvär

PABA-brist är ovanligt, men kan uppstå vid långvarig antibiotikabehandling, obalanserad kost eller störd tarmflora.

Möjliga symtom:

• Trötthet, irritabilitet
• Matsmältningsbesvär
• Torr eller känslig hud
• För tidigt grånande hår
• Minskad stresstålighet

Överdosering och säkerhet

PABA anses vara mycket säkert i måttliga mängder.

Höga doser (över 2–3 g per dag) kan dock leda till illamående, kräkningar, aptitlöshet eller belastning på levern.

Vid känslig hud kan PABA – applicerat på huden – orsaka allergier eller ljusdermatit, och därför ersätts det numera oftast i solskyddsmedel.

Sammanfattning

P-aminobensoesyra (PABA) är ett mångsidigt, vitaminliknande ämne som stödjer hud, hår, tarmflora och cellhälsa. Även om kroppen inte nödvändigtvis behöver PABA har den nytta av dess antioxidativa och regenererande egenskaper, som gör ämnet särskilt värdefullt för hudvård, bevarande av håret och allmänt välbefinnande.

I kombination med andra B-vitaminer – särskilt folsyra, biotin och pantotensyra – kan PABA bidra positivt till frisk cellfunktion, energi och yttre utseende.

Källor

1. Combs GF Jr., McClung JP. (2017): Vitaminerna: grundläggande aspekter av nutrition och hälsa. 5:e upplagan. Academic Press.
2. Klotz LO, m.fl. (2014): Den vitaminliknande föreningen para-aminobensoesyra: biosyntes, biokemi, farmakologi och toxikologi. Int J Vitam Nutr Res, 84(1-2), 1–10.
3. Weiser H. (1980): P-aminobensoesyra och dess inverkan på ämnesomsättningen. Z Ernährungswiss, 19(2), 133–142.
4. Draelos ZD. (2010): Kosmetiska preparat med örter: fakta, fiktion och framtid. Dermatol Clin, 28(1), 145–149.