Vad är folsyra?

Folsyra, även känd som vitamin B9, är ett vattenlösligt vitamin i B-komplexet som spelar en avgörande roll för celldelning, DNA-syntes, blodbildning och vävnadstillväxt. I sin naturliga form – den som finns i livsmedel – kallas det folat, medan folsyra är den syntetiska, särskilt stabila formen som används i kosttillskott och berikade livsmedel.

Namnet härstammar från det latinska ordet folium (blad), eftersom folat först upptäcktes i gröna bladgrönsaker. Bra naturliga källor är spenat, broccoli, grönkål, sparris, baljväxter, apelsiner, fullkornsprodukter och lever.

Folsyra är oumbärlig för tillväxt, nybildning av celler och nervsystemets utveckling – särskilt under graviditeten, eftersom den bidrar till att det ofödda barnets neuralrör bildas. Brist kan få allvarliga följder, vilket är anledningen till att folsyra räknas till de allra viktigaste vitaminerna.

Hur verkar folsyra?

Efter upptaget omvandlas folsyra till den aktiva formen tetrahydrofolat (THF), som deltar som koenzym i en mängd livsviktiga processer.

Celldelning och DNA-syntes:
Folat behövs för bildningen av nukleinsyror (DNA och RNA) – alltså varje cells genetiska byggstenar. Utan tillräckligt med folsyra kan kroppen inte bilda nya celler, vilket är särskilt kritiskt under perioder av snabb tillväxt – till exempel under graviditeten, i barndomen eller vid vävnadsregenerering.

Blodbildning:
Tillsammans med vitamin B12 är folsyra avgörande för de röda blodkropparnas mognad. Brist leder till så kallad megaloblastisk anemi, där stora, funktionsstörda blodkroppar bildas, vilket orsakar trötthet, blekhet och koncentrationssvårigheter.

Skydd av nervsystemet och nedbrytning av homocystein:
Folsyra sänker tillsammans med vitamin B6 och B12 nivån av aminosyran homocystein, som i för höga mängder skadar kärlväggarna och ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. På så sätt bidrar den indirekt till hjärthälsa och kärlens elasticitet.

Graviditet och utveckling:
Ett tillräckligt intag av folsyra är avgörande för embryots utveckling under graviditeten. Det minskar risken för allvarliga missbildningar som neuralrörsdefekter (t.ex. ryggmärgsbråck) med upp till 70 %. Därför rekommenderas kvinnor som vill bli gravida att ta 400 µg folsyra dagligen redan före befruktningen.

Hud, hår och vävnad:
Eftersom folsyra främjar celldelning och återbildning har den också en positiv effekt på hudförnyelse, hårväxt och sårläkning.

Fördelar med folsyra

  • Stödjer celldelning och tillväxten av nya celler

  • Främjar DNA- och RNA-syntes

  • Stödjer bildningen av röda blodkroppar och förebygger blodbrist

  • Skyddar hjärta och blodkärl genom reglering av homocystein

  • Oumbärlig för en hälsosam graviditet och utvecklingen av fostrets nervsystem

  • Stödjer hudens, hårets och vävnadens återbildning

  • Främjar mental prestationsförmåga och koncentration

Möjliga biverkningar och interaktioner

Folsyra tolereras i regel mycket väl. Eftersom den är vattenlöslig utsöndras överskott via urinen. Mycket höga doser (över 1000 µg per dag) kan dock maskera en vitamin B12-brist, eftersom folsyran korrigerar anemin men inte förhindrar neurologiska skador. Därför rekommenderas ett kombinerat intag med vitamin B12 vid högre doser.

Folatbrist kan orsakas av en obalanserad kost, alkohol, stress, vissa läkemedel (t.ex. p-piller, metotrexat, antiepileptika) eller ökad celldelning.

Slutsats

Folsyra är ett livsviktigt vitamin för tillväxt, blodbildning och cellhälsa. Den bidrar till en smidig celldelning, skyddar hjärt-kärlsystemet och är oumbärlig för en hälsosam graviditet. Eftersom många moderna kostvanor ofta innehåller för lite folsyra har kvinnor i fertil ålder, äldre personer och personer med hög stressnivå särskilt stor nytta av ett riktat intag av folsyra – helst i kombination med vitamin B12 och B6 för en helhetseffekt på celler, blod och nerver.

Källor

  1. Bailey LB, Gregory JF. (1999): Folatmetabolism och behov. J Nutr, 129(4), 779–782.

  2. Lucock M. (2000): Folsyra: näringsbiokemi, molekylärbiologi och roll i sjukdomsprocesser. Mol Genet Metab, 71(1–2), 121–138.

  3. Blom HJ, Shaw GM, den Heijer M, Finnell RH. (2006): Neuralrörsdefekter och folat: långt ifrån en avslutad fråga. Nat Rev Neurosci, 7(9), 724–731.

  4. Selhub J. (2002): Folat, vitamin B12 och vitamin B6 samt enkolmetabolism. J Nutr Health Aging, 6(1), 39–42.